Hitta på sidan

Hammartå och andra småtådeformiteter

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Kunskapsstödet behandlar utredning, behandling och rehabilitering inom primärvård samt specialiserad vård av ett flertal typer av deformiteter i de små tårna, som exempelvis hammartå, klotå, mallettå och överridande tå.

Om hälsotillståndet

Definition

En tå kan få deformitet i en eller fler tåleder som hindrar att den kan rätas ut. Det finns ett flertal typer av deformiteter i de små tårna, det vill säga tå 2—5. Den vanligast förekommande deformiteten är hammartå. [1][2][3]

Olika typer av deformiteter i de små tårna och vad det innebär:

  • Hammartå är en flexionsdeformitet i proximala interfalangealleden (PIP-leden), figur 1.
  • Klotå är en tådeformitet med flexion både i proximala och distala interfalangeallederna (PIP respektive DIP), figur 2.
  • Hammartå och klotådeformiteter innebär ofta även en extensionsdeformitet med subluxation i metatarsofalangealleden (MTP-leden).
  • Mallettå är en flexionsdeformitet i DIP-leden, figur 3.
  • Överridande tå är en felställning, där tån lägger sig över intilliggande tå, figur 4.
Figur 1.Illustration av hammartå. Fotograf/illustratör: Göran Paulsson. Rättighetsägare: NPO rörelseorganens sjukdomar.
Figur 2. Illustration av klotå. Fotograf/illustratör: Göran Paulsson. Rättighetsägare: NPO rörelseorganens sjukdomar.
Figur 3. Illustration av Mallettå. Fotograf/illustratör: Göran Paulsson. Rättighetsägare: NPO rörelseorganens sjukdomar.
Figur 4. Illustration av Överridande tå. Fotograf/illustratör: Göran Paulsson. Rättighetsägare: NPO rörelseorganens sjukdomar.

Orsaker

Orsaken till deformiteter i de små tårna är multifaktoriell. Felställningen utvecklas på grund av en obalans mellan extrinsic- (muskulatur med ursprung på underbenet och fäste i foten) och intrinsicmuskulaturen (muskulatur med ursprung och fäste i foten). [1][2][3]

Riskfaktorer

Följande faktorer kan öka risken [1][2] för att utveckla hammartå:

  • hereditet
  • trånga skor med hög klack och smalt tåparti
  • bristning i den plantara plattan och ledkapseln på grund av degeneration eller trauma
  • överrörlighet
  • hallux valgus
  • reumatoid artrit
  • tillstånd efter septisk artrit
  • neuromuskulära sjukdomar
  • neuropati vid till exempel diabetes mellitus.

Utredning

Symtom

Patienten kan ha deformitet i de små tårna utan besvär. Följande symtom kan förekomma [1][2][3]:

  • smärta kring MTP- och PIP-led samt på toppen av tån
  • hudförhårdnad plantart under MTP-led, över PIP-led eller på toppen av tån
  • sårproblem
  • svårighet för patienten att sträcka ut tån i PIP-leden, DIP-leden eller båda lederna.

Som konsekvens kan patienten ha svårt att hitta skor som passar.

Status

Följande statusfynd är typiska [1][2][3] vid småtådeformiteter:

  • en eller flera tår är krökta och oftast drabbas tå nummer två men alla små tår kan drabbas, även bilateralt
  • vid hammartå förekommer kontraktur av PIP-led
  • vid klotå förekommer kontraktur av PIP- och DIP-leden
  • vid mallettå är enbart DIP-leden drabbad
  • extensionsställning med eller utan luxation i MTP-leden
  • överridande tår kan förekomma, där hammartån ligger över intilliggande tå
  • hudförhårdnad förekommer plantart under MTP-led, över PIP-led eller på toppen av tån.

Handläggning vid utredning

Diagnosen hammartå ställs i de flesta fall kliniskt. Bilddiagnostik är aktuell vid bedömning inför kirurgi eller om symtom samt status talar för annan diagnos.

Undersökningar

Bilddiagnostik

Belastade röntgenbilder av fot i standardprojektioner frontal och från sidan rekommenderas alltid vid remiss till kirurg eller vid misstanke om annan diagnos.

Datortomografi (DT) och magnetkameraundersökning (MRT) kan vara indicerat i vissa fall. Exempelvis vid misstanke om stressfraktur, skada i plantara plattan och osteonekros.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingen sker i följande steg [1][2]:

  • Behandling utgörs i första hand av egenvård och smärtlindring.
  • Om patienten fortfarande har smärta trots egenvård bör patienten remitteras till fysioterapeut och ortopedteknisk mottagning för bedömning av behandlingsalternativ.
  • Vid kvarstående, påtagliga besvär bör patienten röntgas inför remiss till ortoped för ställningstagande till fotkirurgi.

Det är viktigt att skilja mellan hammartå, klotå, mallettå och överridande tå eftersom felställningarna leder till olika behandlingsval.

Egenvård

Patienten bör använda skor som är rymliga och höga över framfoten [4][5]. Avlastande hjälpmedel som till exempel tåledskudde kan minska besvär.

Ytterligare information finns att läsa i:

  • Skoråd, Bilaga 1
  • Träningsprogram för hammartå, Bilaga 2.

Behandlingsval

Läkemedelsbehandling

Vid uttalad smärta kan smärtlindring övervägas med följande läkemedel:

  • paracetamol
  • COX-hämmare.

Dessa kan intas var för sig eller vid behov kombineras.

Fysioterapeutisk behandling

Vid mild och moderat tådeformitet finns möjlighet att lindra smärta och motverka progress av felställning av tån genom att [2][6][7][8][9]:

  • utföra lätt traktion av metatarsalleden och kraniell glidning av ledytan för optimal placering av leden
  • tejpa tån och leden för att förstärka bra läge i leden
  • stärka fotens intrinsic muskulatur
  • stärka fotens flexormuskulatur
  • töja både tårnas flexor- och extensormuskulatur
  • töja fotledens extensorer
  • töja vadmuskulatur.

Fysioterapeut bör även bedöma patientens gångmönster för justering av stegavveckling både med och utan skor. Inkludera muskelkedjan från höft till fot i bedömningen.

Mer information finns i:

  • Träningsprogram vid hammartå och andra småtådeformiteter, Bilaga 2
  • Träningsprogram efter framfotskirurgi, Bilaga 3.

Kirurgisk behandling

Ställningstagande till kirurgisk behandling, inklusive eventuell operation, bör utföras av ortoped med dokumenterat fördjupad kompetens inom fot- och fotledskirurgi.

När kirurgisk behandling är indicerad genomförs vid hammartån en korrektion med artrodes av PIP-led kombinerad med mjukdelsingrepp och eventuell osteotomi på metatarsalbenet. Åtgärderna för klotå och mallettå skiljer sig beroende på typen av felställning [3][4][5][6][7][8][9][10].

Val av operationsmetod

Korrigering av hammartån sker genom val av en eller flera följande operationsmetoder [3][4][5][6][7][8][9][10][11]:

  1. PIP-ledsartrodes
  2. extensortenotomi eller förlängning
  3. lösning av MTP-led
  4. förkortningsosteotomi metatarsalben.

Push up-test görs efter varje kirurgisk åtgärd för bedömning att korrektionen är tillräcklig. Testet innebär att operatören med foten i normalställning med tummen pressar upp metatarsalhuvudet för aktuell tå. När normalställning av tån erhålls är korrektionen tillräcklig.

Rekommendation operationsmetoder

Tabell som visar vilken operationsmetod som ska användas vid respektive diagnos samt beskriver vad operationsmetoden innebär.

Diagnos

Operationsmetod

Innebär

Klotå och hammartå

PIP-ledsartrodes

Stelläggning av PIP-led med stiftfixation i 4–6 veckor.                     

Mallettå

DIP-ledsartrodes

Stelläggning av DIP-led med stiftfixation i 4–6 veckor.

Klotå och hammartå

Extensortenotomi

Delning alternativt förlängning av långa extensorsenan för uträtning av extensorkontraktur.

Klotå och hammartå

Flexortenotomi

Delning av långa flexorsenan för uträtning av flexibel kontraktur.

 

Hammartå och överridande tå

Plantar lösning MTP-led

Lösning av plantar kapsel i MTP-leden för mobilisering av denna och plantara fettkudden. Stiftfixation från tå upp i metarsalben 4–6 veckor.

 

Klotå och hammartå samt överridande tå

Weilosteotomi

Distal förkortningsosteotomi i metatarsalbenet. Skruvfixeras.

 

Hammartå med deviation samt överridande tå

Akinetteosteotomi

Vinklingsosteotomi på tåns grundfalang.                                     Fixeras med stift, skruv eller märla.

 

Hammartå till följd av ledkapselskada

Rekonstruktion av plantar platta

Plantar och dorsal teknik finns för rekonstruktion.

 

Rehabilitering

Postoperativa åtgärder

De postoperativa åtgärderna består av:

  • fotförband i förbandssko med stel sula under 4–6 veckor beroende av operativ åtgärd
  • tillåten belastning utan avveckling av framfot och tår
  • stiftextraktion efter 4–6 veckor beroende på åtgärd.

 

Efter operationen får patienten råd om:

  • högläge av foten och aktiv svullnadsprofylax
  • rörelseträning enligt Bilaga 3 – Träningsprogram efter framfotskirurgi
  • att efter stiftdragning begränsa stegavvecklingen över tår, utifrån upplevd smärta
  • allmän fysisk träning som till exempel cykling i stället för promenader.

Fysioterapi postoperativt

Ibland kan patienten behöva vägledning av fysioterapeut för att få hjälp att korrigera gångmönstret, komma i gång med rörelseträning och stärka foten.

När det finns behov av fysioterapi rekommenderas att [2][6][7][8][12][13][14]:

  • rörelseträna samtliga tår
  • stärka fotens flexormuskler
  • stärka fotens intrinsic muskulatur
  • träna balans med fokus på neutralt belastad fot
  • optimera fotens funktion för att förhindra recidiverande besvär.

Fysioterapeuten analyserar gångmönster för att optimera stegavveckling. I bedömningen inkluderas hela muskelkedjan från höft till fot, både med och utan skor.

Uppföljning

Suturtagning sker 2–3 veckor efter operation. Dra eventuella fixerande stift efter 4-6 veckor.

Genomför slutkontroll eller telefonkontakt efter 3 månader för utvärdering.

Komplikationer

Följande postoperativa komplikationer kan förekomma [15][16][17][18]:

  • infektion
  • kvarstående svullen tå
  • instabil tå, även kallad ”floppy toe”
  • pseudartros av artrodes
  • felställning av opererad tå
  • nervpåverkan.

Försäkringsmedicin och intyg

Sjukskrivning

Information och vägledning kring sjukskrivning, finns på Socialstyrelsens webbplats:

Vissa fotbesvär (efter operation) - FMK, Socialstyrelsen

Kvalitetsuppföljning

Kvalitetsregister

Uppföljning av kirurgisk behandling sker av specialiserade vården i Nationella kvalitetsregistret Riksfot.

Mer information kring registret och data, finns på websidan för Registercentrum: Riksfot - Svenska fotkirurgiska registret, Registercentrum

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Hammartå, 1177

Relaterad information

Mer information om Nationella rekommendationer för fotkirurgi finns på webbplatsen Sveriges läkarförbund:

Nationella rekommendationer – Svensk Ortopedisk Förening, Svenska Fotkirurgiska Sällskapet

1. Shirzad K, Kiesau CD, DeOrio JK, Parekh SG. Lesser toe deformities. J Am Acad Orthop Surg. 2011 Aug;19(8):505-14. doi: 10.5435/00124635-201108000-00006. PMID: 21807918.

2. Darcel V, Piclet-Legre B. Lesser-toe deformity. Orthop Traumatol Surg Res. 2023;109(1S):103464.

3. Dang DY, Coughlin MJ. Mallet Toes, Hammertoes, Neuromas, and Metatarsophalangeal Joint Instability: 40 Years of Development in Forefoot Surgery. Indian J Orthop. 2020;54(1):3-13.

4. Clough J. Can orthoses have an impact for bunions, hammertoes and morton's neuromas? Podiatry Today. 2013;26(4):24-8. 6

5. Federer AE, Tainter DM, Adams SB, Schweitzer KM Jr. Conservative Management of Metatarsalgia and Lesser Toe Deformities. Foot Ankle Clin. 2018 Mar;23(1):9-20. doi: 10.1016/j.fcl.2017.09.003. Epub 2017 Nov 11. PMID: 29362036

6. Olsen E, et al. Hammer Toe Correction with Proximal Interphalangeal Joint Arthrodesis. JBJS Essent Surg Tech. 2023;13(1).

7. Hendrick SE, Kannegieter E. SmartToe, ToeGrip and buried k-wire versus percutaneous k-wire fixation for 2nd PIPJ arthrodesis: A comprehensive review of outcomes. Foot (Edinb). 2020;45:101692.

8. Ehredt DJ Jr, et al. Relative Strengths of Intramedullary K-Wire Techniques for Digital Deformities. J Foot Ankle Surg. 2021;60(5):990-993.

9. Wei RX, et al. Ideal implant choice for proximal interphalangeal joint arthrodesis in hammer toe/claw toe deformity correction: A systematic review. J Orthop Surg (Hong Kong). 2020;28(1):2309499020911168.

10. Sharpe BD, et al. Direct Plantar Approach to Plantar Plate Repair and Associated Wound Complications. Foot Ankle Spec. 2022;19386400221118500.

11. Cook JJ, et al. One-Year Outcome Study of Anatomic Reconstruction of Lesser Metatarsophalangeal Joints. Foot Ankle Spec. 2020;13(4):286-296

12. Federer AE, DeHeer PA, Davis D, Abicht BP. Conservative Management of Metatarsalgia and Lesser Toe Deformities. Foot Ankle Clin. 2018;23(1):9-20

13. DiPreta JA. Metatarsalgia, lesser toe deformities, and associated disorders of the forefoot. Med Clin North Am. 2014;98(2):233-251

14. Kwon OY, Tuttle LJ, Johnson JE, Mueller MJ. Muscle imbalance and reduced ankle joint motion in people with hammer toe deformity. Clin Biomech (Bristol, Avon). 2009;24(8):670-675.

15. Manz WJ, Bariteau JT. Complications of Lesser Toe Surgery: How To Avoid Them before Surgery and How To Assess and Treat Them When They Have Occurred. Foot Ankle Clin. 2022;27(2):233-251

16. Albright RH, et al. Risk Factors for Failure in Hammertoe Surgery. Foot Ankle Int. 2020;41(5):562-571.

17. Maidman SD, et al. Comorbidities Associated With Poor Outcomes Following Operative Hammertoe Correction in a Geriatric Population. Foot Ankle Orthop. 2020;5(4):2473011420946726

18. Willegger M, et al. Complications following lesser toe surgery. Fuss Sprunggelenk. 2020;18(4):313-323

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×