Tortyrskada

Nationellt kliniskt kunskapsstöd med regionala tillägg.

Diagnoskoder saknas

Diagnoskoder saknas

För närvarande är diagnoskoderna inte tillgängliga.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation ska vara ett stöd för identifiering av patienter som utsatts för tortyr och i mötet med dessa. Posttraumatiskt stressyndrom, som kan vara en konsekvens av tortyr, handläggs enligt särskild rekommendation.

Om hälsotillståndet

Definition

Med tortyrskada avses fysiskt eller psykiskt lidande som konsekvens av tortyr.

FN:s tortyrkonvention [1] definierar tortyr som en grym, omänsklig eller förnedrande handling som utförs medvetet av en stat eller annan auktoritet. Syftet med handlingen är att orsaka lidande för ett särskilt ändamål till exempel att skaffa information, injaga fruktan eller diskriminera.

Förekomst

Förekomst av tortyr är svår att fastställa. Tortyr rapporteras sällan av de länder där det förekommer, snarare undanhålls informationen. Enligt Amnesty International [2] förekommer tortyr i över 100 länder.

Orsaker

Tortyrskador uppkommer genom olika metoder som ofta är utvecklade för att undvika synliga spår. Tortyrskadeutredningar bör utföras enligt riktlinjerna i Istanbulprotokollet [3] för både fysiska och psykiska tortyrmetoder.

Fysiska tortyrmetoder

Fysiska tortyrmetoder kan omfatta:

  • trubbigt våld – slag, sparkar, slag med sladd
  • tvingande positioner – upphängning, förhindrande av rörelse under längre tid
  • brännskada – med cigaretter eller upphettade verktyg
  • elchocker
  • skendränkning eller kvävning
  • exponering för kemiska ämnen
  • avlägsnande av fingrar, tår eller andra kroppsdelar
  • våldtäkt eller sexuellt våld mot genitalier
  • fångenskap under mycket svåra förhållanden – trånga/överfulla celler, dålig hygien, ingen mat eller dryck
  • fråntagande av sensoriska stimuli – ljud, ljus, tidsuppfattning.

Psykiska tortyrmetoder

Psykiska tortyrmetoder kan omfatta:

  • långvarig isolering
  • sömndeprivering
  • skenavrättning
  • förnedring och trakasserier
  • hot mot person eller närstående
  • tvång att bevittna när andra torteras
  • psykologiska tekniker för att bryta ner en person.

Riskfaktorer

De flesta som utsätts för tortyr är socialt utsatta individer som hamnar i förvar hos polis, militär eller liknande i sammanhang där illegal våldsanvändning förekommer. Faktorer som kan ha betydelse är till exempel social status, etnicitet, religion och politiska åsikter.

Att migrera kan i sig vara en riskfaktor för att utsättas för tortyr. Exempel är utnyttjande, illabehandling (migrationsrelaterat frihetsberövande) eller trafficking (tvångsarbete, slaveri eller sexuell exploatering).

I övrigt identifieras följande riskgrupper:

  • personer som fängslats, till exempel på grund av politiskt engagemang
  • kvinnor och flickor, som riskerar sexuella övergrepp vid frihetsberövande eller väpnad konflikt
  • barn som är hemlösa, fängslade eller saknar föräldraomsorg
  • köns- och sexualminoriteter (HBTQIA+) i en samhällskontext med homo- och transfobiska hatbrott och stigmatisering.

Utredning

Symtom

Vissa specifika symtom är enklare att härleda till tortyrskada. Andra symtom kan vara svårare att koppla till tortyr, även för patienten. Det gäller särskilt mer generella symtom.

Ofta återkommer eller förstärks symtomen efter en utlösande faktor eller då patientens situation är stabilare, till exempel efter beslut om permanent uppehållstillstånd.

Långvariga smärttillstånd och psykiska symtom är vanliga oavsett tortyrmetod. Somatiska symtom gör att patienten kan söka vård inom en rad olika medicinska områden, till exempel hud, invärtesmedicin, kirurgi, neurologi, gynekologi, ortopedi eller tandvård.

Somatiska symtom

Olika tortyrmetoder kan kopplas till somatiska symtom och följder enligt följande:

  • kvävning – kognitiv funktionsnedsättning, minnesförlust, vegetativa tillstånd och epilepsi
  • våld mot huvudet – sviter efter blödning i hjärnan, frakturer, hörselnedsättning, tinnitus, yrsel och epilepsi, tandskador, kognitiv funktionsnedsättning
  • exponering för giftiga ämnen – mag- och tarmproblem, kronisk hosta
  • upphängning, onaturliga kroppsställningar – skador på nerver och blodkärl
  • våldtäkt, sexuell tortyr – sexuellt överförbar sjukdom, oönskad graviditet, sexuella svårigheter, smärta i buk, bäcken, höfter, rygg, ändtarm och könsorgan
  • upprepat trubbigt våld mot fotsulorna – kronisk smärta, nedsatt känsel, sämre gångförmåga.

Psykiska symtom

Exempel på psykiska symtom och följder som kan förekomma är:

  • posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och generell ångest
  • depression och känslomässig avtrubbning
  • koncentrations- och minnesproblematik
  • irritabilitet och vredesutbrott
  • sömnstörning
  • sexuell dysfunktion
  • dissociativa eller psykotiska tillstånd
  • missbruk och självskadebeteende
  • tandvårdsrädsla.

Psykosociala konsekvenser

Exempel på psykosociala konsekvenser av tortyr är:

  • förlorad känsla av mening med sig själv och med världen
  • minskad känsla av sammanhang
  • minskad tillgivenhet och förtroende för andra
  • skadande inverkan på familjerelationer och även större sociala gemenskaper
  • minskad förankring i familjen och samhället
  • sämre möjlighet att fungera socialt, utbildningsmässigt och arbetsmässigt.

Anamnes

Frågor som kan ställas vid misstanke om tortyrskada är:

  • Har du blivit arresterad, suttit i fängelse eller i annan typ av fångenskap?
  • Har du varit utsatt för våld eller kränkande, förnedrande behandling?
  • Har du sett andra utsättas för våld eller kränkande, förnedrande behandling?
  • Kan du berätta för mig vad som hände? Vad de gjorde mot dig och varför, om du vet vem som gjorde det och hur det har påverkat dig?

Vid möte med patient som utsatts för tortyr med kvarstående symtom eller retraumatisering, ta anamnes enligt följande:

  • utlösande faktorer – försök identifiera, särskilt vid ökade symtom
  • aktuella symtom – försök med patientens hjälp identifiera vilka symtom som kan härledas till tortyren
  • social situation – kartlägg boende, närstående, försörjning, uppehållstillstånd
  • barn – uppmärksamma om barn utsatts för eller indirekt bevittnat tortyr
  • närstående – kartlägg om andra utsatts för illabehandling eller påverkas av patientens mående
  • aktuella sjukdomar
  • aktuella läkemedel.

Status

Ta status enligt följande:

  • allmäntillstånd
  • psykiskt status
  • somatiskt status utifrån symtom och anamnes.

Handläggning vid utredning

En patient tar sällan själv upp tortyrupplevelser samtidigt som ett vårdbesök med anamnestagning och undersökning i sig kan vara retraumatiserande. En trygg miljö med utvalda personer närvarande kan då få patienten att känna mindre skam eller rädsla.

Följande kan underlätta i mötet mellan vårdgivare och patient:

  • Fråga aktivt om tortyrupplevelser på ett sätt som underlättar för patienten att våga berätta.
  • Ge patienten kontroll att enbart behöva besvara frågor som känns bekväma.
  • Identifiera eventuella psykosociala konsekvenser.
  • Tydliggör för patienten vilken information som behövs för att kunna erbjuda hjälp.
  • Vid tolkbehov, ta hänsyn till patientens önskemål (exempelvis tolkens dialekt) och följ upp hur tolkningen fungerade.
  • I samband med identifiering av tortyr, informera om betydelsen av tystnadsplikt och skyldigheten att skriva journal.
  • Lyssna aktivt på barn, använd gärna Socialstyrelsens metodstöd för Barnens behov i centrum.

Behandling

Handläggning vid behandling

Dokumentera anamnes, status och undersökningsfynd då detta kan ha betydelse för individens rätt till tortyrskadeutredning, asylprocess, upprättelse och rehabilitering. Behandlingen utgår från skada eller symtom.

Relaterad information

Barns behov i centrum, Socialstyrelsen

1. Förenta Nationerna. Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning [Internet]. New York: Förenta Nationerna; 1984 [citerad 2025 jun 11]. Tillgänglig från: https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Konvention-mot-tortyr-och-annan-grym-om%C3%A4nsklig-eller-f%C3%B6rnedrande-behandling-eller-bestraffning.pdf

2. Amnesty International. Tortyr [Internet]. Stockholm: Amnesty International Sverige; [uppdaterad okänt datum; citerad 2025 jun 11]. Tillgänglig från: https://www.amnesty.se/vara-rattighetsfragor/dodsstraff-tortyr/tortyr/

3. Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights (OHCHR). Istanbul Protocol: Manual on the effective investigation and documentation of torture and other cruel, inhuman or degrading treatment or punishment [Internet]. Rev. ed. New York and Geneva: United Nations; 2022 [citerad 2025 jun 11]. Tillgänglig från: https://www.ohchr.org/sites/default/files/Documents/Publications/training8Rev1en.pdf

1177 logo
De kliniska kunskapsstöden och vårdförloppen på denna sida hämtas från 1177 för vårdpersonal och innehåller regionala tillägg för Region Norrbotten.
×