Njurcancer

Remiss för utredning vid välgrundad misstanke

Innan SVF-remiss skickas, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt med närstående om patienten önskar det.

Remissen ska utöver standarduppgifter innehålla kontaktuppgifter (telefonnummer) till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.

Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer och att utredningen sker enligt standardiserat vårdförlopp.

Handläggning utanför standardiserat vårdförlopp

Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar under 18 år ska inte ett SVF startas. I dessa fall ska närmaste barnklinik och/eller barnonkologiska klinik kontaktas redan samma dag för skyndsam vidare utredning.

Patienter som behandlats för njurcancer och får återfall (recidiv) under pågående uppföljning ska utredas utanför SVF. Däremot ska ett nytt SVF startas för de patienter som får återfall efter avslutad uppföljning.

Symtom som ger misstanke

Följande symtom ska föranleda misstanke:

• makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (uteslut först urinblåse- och urinvägscancer)
• palpabel resistens i flanken
• smärta i flanken utan annan uppenbar orsak
• nydebuterat varicocele som inte tömmer sig i liggande.

Andra symtom och kliniska fynd

Hos upp till 30 % av patienterna med njurcancer kan sjukdomen initialt yttra sig genom andra, mer ospecifika symtom eller tumörassocierade indirekta tecken.

Följande allmänna ospecifika symtom kan vara de första tecknen på njurcancer:

• långvarig feber utan infektion
• ofrivillig viktnedgång
• trötthet eller allmän sjukdomskänsla.

Indirekta tecken på tumörsjukdom (paraneoplasi) kan ibland upptäckas innan själva tumören diagnostiseras:

• hypertoni
• anemi eller polycytemi
• förhöjd sänka
• hyperkalcemi
• leverpåverkan 
• neurologiska symtom.

Handläggning vid misstanke

Vid misstanke remittera patienten omgående till följande bilddiagnostik undersökning:

• DT njurar utan och med kontrast som förstahandsalternativ.

• MR eller ultraljud med kontrast som alternativ vidnedsatt njurfunktion.

Blodförtunnande medicinering ändrar inte handläggningen.

Svaret ska skyndsamt tas om hand. Om den diagnostiska undersökningen ger välgrundad misstanke ska patienten remitteras till utredning enligt standardiserat vårdförlopp.

Observera: Om patienten redan har utretts enligt SVF för urinblåse- eller urinvägscancer, har en DT-urografi vanligtvis redan gjorts. Visar den inte tecken på förändringar i njuren, krävs ingen ytterligare SVF-utredning för njurcancer.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger vid:

• bilddiagnostiskt fynd talande för njurcancer
• cystiska njurexpansiviteter klassade som Bosniak III–IV, enligt Bosniak-klassifikationen.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss. Vart remissen ska skickas beslutas lokalt.

Fortsatt handläggning

Om bilddiagnostik eller kliniska fynd inte ger välgrundad misstanke om njurcancer, bör följande beaktas:

• Enkla njurcystor (Bosniak I) bedöms som godartade och kräver ingen vidare utredning inom SVF.
• Bosniak IIF-cystor följs upp enligt radiologens rekommendation, men föranleder inte SVF-utredning.
• Förekomst av bakterier i urinprov, även utan symtom, påverkar inte handläggningen. Misstänkt urinvägsinfektion behandlas enligt sedvanliga rutiner.
• Vid symtom eller fynd som inte uppfyller kriterier för SVF, bör annan möjlig orsak övervägas och utredas vidare.